...på morsans gardiner idag!

Igår blev det lite spooky. Efter att jag postat inlägget om att jag längtade efter att rida igen, så tar det inte mer än ca 1 timme så får jag sms av min granne, om jag vill med på ett skrittur... Jag trodde ju helt klart att hon hade läst bloggen, och därför skickat, men det hade hon inte...  . Sånt inträffar ju såklart ibland, men känslan är ändå lite spooky... Att man tänker på samma sak ungefär samtidigt.

Men ut på en ritt kom jag iaf! Jädrans vad skönt det kändes att ha det gjort. Lite som en tröskel att komma över. Så nu känns det i mina södre regioner att jag inte suttit i en sadel på 3 månader... Oj oj oj, jag gick som en cowboy när jag klev upp i morse, och vad sittbenen ömmar... Men det är bara på't igen som gäller!

Nej nu är nog min rast slut för idag... Jobbet kallar!!   

Att varje gång jag vill spela Quiz me, måste jag starta om min iPhone? Är det så?   Tråååk....

Sitter här med jordnära produkter i håret och gladpack virat runt skallen så jag tror jag har fått blodbrist. Drog nog åt för hårt... Haha.. Ser ut som ett egg-head. Skitsnygg!   

Fick lov att kasta mig till apoteket och köpa gummivantar till färgningen. Kom på det när jag redan blandat hennan, så smart. Fick dessutom fel handskar med mig hem. Fick trökiga vinylvantar, helt oformliga och slappa, ogillar! Men får va lite mer uppmärksam nästa gång helt enkelt!

Fyndade söta uterumsdekorationer till min käre sambo också. En fjäril och en slända att hänga upp på väggen.

Jag längtar efter att kunna rida igen. Både fysiskt och mentalt. Just nu törs jag inte. Min rygg går väl av om jag drar i backen igen, och det är det ju verkligen inte värt. Måste köpa mig en sån där boll att träna upp min rygg och bål med. Bra för min balans också. Sen måste jag ner ytterligare i vikt, så jag inte utsätter min gamle vän för onödiga påfrestningar. Jag vill rida ut på tur. Hitta en mysig plats att stanna vid och vila, bara ligga i gräset och njuta av lugnet, lyssna till tuggandet när hästen betar 

Collini - out!   

Sitter med min microvärmda påtår av morgonteet. Gott Munkte från Gotland. Beställt från en tebutik i Visby, så känns det nästan som om man satt i en mysig gränd och luktar på Visbys alla rosor och dricker sitt te. Skönt att drömma sig bort. Hemma är det vardag, VAB, vårkallt och fult ute. Sov väldigt djupt i morse och drömde väldigt skumma drömmar. Verkar handla om dåtiden. Helknäppt. Samtidigt vill jag inte vakna ur drömmen, för det känns så okomplicerat, så otvunget, inga måsten. Men verkligheten slet mig ur drömmen med en ilsken sms-signal från tonåringen. Hon behövde lite mer cash. Sure, mamma är nyvaken och drömförvirrad, men lyckas sätta över lite matpengar iaf :). Sen ville lill-fisen ha frukost. Ur drömdimman på riktigt, frysa ihjäl i köket på väg till badrummet, burr bara 17 grader. Är det vår? Känns ju som Ryss-vinter för fan.

Nu går tvättmaskinen på högvarv, diskmaskinen kämpar med matresterna och jag försöker motivera mig till att klä på mig idag. Måste jag? Jo kanske. Har ju ansvar. Mata kaninerna tex. De stackars små pälsklädda skeletten. Vad tillför de detta hushåll? Inget barn leker med de, och jag får sköta om dem. Äldsta kaninen har fått flytta in igen. Vi försökte, men han klarar inte av att vara ute längre, är väl för gammal. Håller inte hullet, slutar äta så fort han kommer ut i uteburen. Han har blivit en liten livsnjutare som vill ha maten serverad i spån   . Bor bredvid ett element nu, sköönt tycker han när han ligger utsträckt (och ser död ut) och sover om dagarna. 

 Nu är teet halvt uppdrucket, VV candy-bar uppäten och dotter i säng. Fick en snabb bloggintroduktion av 14-åringen, som visst tröttnade på att hjälpa mig och prioriterar att sova. Vad är det med dagens ungdom??   Själv va man ju överlycklig när man slapp gå och sova och fick sitta uppe sent mitt i veckan. En snabb titt på klockan avslöjar att det redan är sent... Hmm... För tiden går fort när man har roligt, eller mycket att göra. Det senare är mest rätt för min del. Satt på arslet 20.30 första gången idag, och intog min middag. Då ska gudarna veta att jag var hungrig. Hade plågat mig igenom en storhandling på Willys på tom mage, lättare sagt än gjort för en föredetta kolhydrat-junkie. Men jag fixade det! 

Nu kanske mamman ska ta och tänka på det där med sömnen med... Jag har ju lite jobb att utföra imorgon med. Telefonrådgivning heela dagen lång. Har nån tråkigt så ring vettja!   

Natti! 

Nu ska jag fixa lite kvällste, därav rubriken för mitt första bloddinlägg... Så jag kommer strax tillbaka...